Fodrets byggstenar – så bygger du en balanserad foderstat

En välbalanserad foderstat är grunden för hästens hälsa, prestation och välmående. Det handlar inte bara om att ge rätt mängd foder, utan om att förstå vad olika foderkomponenter tillför och hur de samverkar. Men vad består en foderstat egentligen av? Och hur vet man vad som saknas?

På den här sidan går vi igenom grunderna i hästens foderstat – från grovfoder till kompletteringsfoder och fodertillskott – samt förklarar de vanligaste aktiva ämnena du hittar i Eclipse Biofarmabs produkter.

Det här får du veta på sidan

Hur är en foderstat uppbyggd?

En foderstat är den sammanlagda mängden foder som ges till hästen under ett dygn. Den ska täcka hästens behov av:

  • Energi
  • Protein
  • Fibrer
  • Vitaminer
  • Mineraler
  • Vatten

Foderstaten anpassas efter hästens ålder, vikt, arbete, miljö och eventuella behov – och byggs upp av tre delar:

Foderstatens tre delar

Att förstå hästens näringsbehov börjar med att förstå hur en foderstat är uppbyggd. Den består i huvudsak av tre delar – där grovfodret alltid är grunden.

Grovfoder – den viktigaste byggstenen

Hästen är skapad för att äta fiberrik växtföda under större delen av dygnet. Grovfoder är det viktigaste fodermedlet. Hit räknas hö, hösilage, ensilage, bete, lusern och halm. Det ger fibrer, energi och stimulerar tarmrörelserna. En häst bör äta minst 1,5 kg torrsubstans grovfoder per 100 kg kroppsvikt – gärna mer.

Kompletteringsfoder – när grovfodret inte räcker

Ibland räcker inte grovfodret till för att täcka hela behovet – särskilt inte hos växande hästar, hårt arbetande individer eller dräktiga ston. Då kan man behöva komplettera med:

  • Proteinfoder (t.ex. soja, potatisprotein)
  • Vegetabiliska oljor
  • Mineral- och vitaminfoder
  • Färdigfoder (pellets, müsli)

Fodertillskott – funktionella ämnen för specifika behov

Fodertillskott innehåller funktionella ingredienser som kan bidra till att stötta specifika funktioner – till exempel leder, mage, immunförsvar eller återhämtning. De ges ofta i mindre mängder, under kortare perioder eller vid särskilda tillstånd.

Energi

Energi är kroppens drivmedel och behövs för allt från rörelse till matsmältning, temperaturreglering och återhämtning. Hästens energibehov påverkas av faktorer som arbetsnivå, hull, ålder, miljö och temperament.

Energi kan komma från flera källor. Viktigast för hästen är fiber, men energi frigörs även från stärkelse, socker och fett.

  • Fiber ger långvarig energi och bryts ner av mikroorganismerna i grovtarmen.
  • Stärkelse och socker tas upp i tunntarmen och ger snabb energi.
  • Fett är en koncentrerad energikälla och används för att höja energitätheten i foderstaten utan att öka stärkelseinnehållet.

Om innehållet av stärkelse och socker är för högt i fodret, och passagen genom tunntarmen går för snabbt, kan de nå grovtarmen och där orsaka obalans i tarmfloran.

Energiinnehåll i foder mäts i megajoule (MJ), och varje hästs behov bör anpassas utifrån grovfoderanalys och individens förutsättningar.

Protein och aminosyror – kroppens byggmaterial

Protein är avgörande för att bygga och underhålla kroppens vävnader – inklusive muskler, enzymer, hud, päls och hovar. Men det är inte bara mängden protein som räknas, utan även kvaliteten – det vill säga balansen mellan olika aminosyror.

Protein består av aminosyror, varav vissa är livsnödvändiga (essentiella) och måste tillföras dagligen via foder. Exempel på sådana är lysin och metionin. Aminosyran tryptofan är särskilt intressant eftersom den är kopplad till produktionen av serotonin – ett ämne som påverkar lugn och välbefinnande.

Upptaget av aminosyror kan påverkas av hästens ålder, fodrets sammansättning och mag–tarmfunktion. Äldre hästar har ofta ett sämre upptag och kan därför behöva mer lättillgängligt protein.

Behovet av protein varierar beroende på individ och användningsområde. Det är särskilt viktigt vid:

  • Tillväxt
  • Dräktighet och digivning
  • Muskeluppbyggnad
  • Pälsfällning
  • Intensivt arbete

Proteinbehovet anges ofta som smältbart råprotein (g/MJ). En normalt presterande häst behöver i genomsnitt cirka 6 gram smältbart råprotein per MJ energi.

Fett och fettsyror – koncentrerad energi

Fett är en viktig energikälla och innehåller mer än dubbelt så mycket energi per gram jämfört med kolhydrater. Det används ofta för att öka energitätheten i foderstaten – utan att samtidigt öka mängden stärkelse, vilket kan vara fördelaktigt för känsliga hästar.

Hästen saknar gallblåsa, vilket innebär att den bara kan bryta ner och ta upp . En tumregel är att inte ge mer än cirka 1 dl olja per utfodring.

Fett används bland annat när:

  • Hästen behöver mer energi utan att öka mängden kraftfoder
  • Man vill hjälpa en häst att lägga på hullet
  • Man vill stötta päls och hud – fett ger ofta en blankare päls

Fett är uppbyggt av fettsyror. De mest kända är omega-3 och omega-6, som är livsnödvändiga (essentiella) – vilket betyder att hästen inte kan producera dem själv, utan måste få dem via fodret.

Vissa fettsyror kan även ha funktionella egenskaper, till exempel kopplade till hudens hälsa, immunförsvar och återhämtning.

Vitaminer – små men livsviktiga

Vitaminer är en grupp näringsämnen som kroppen behöver i små mängder, men som är avgörande för en mängd viktiga funktioner. De påverkar bland annat ämnesomsättning, fertilitet, immunförsvar, blodbildning och nervfunktion.

Vitaminer delas in i två huvudgrupper:

  • Fettlösliga vitaminer – A, D, E och K
  • Vattenlösliga vitaminer – B-komplexet och C-vitamin

Fettlösliga vitaminer lagras i kroppen och kan ackumuleras, medan vattenlösliga vitaminer inte lagras i samma utsträckning och därför behöver tillföras mer kontinuerligt.

Vissa vitaminer, som delar av B-vitaminfamiljen, produceras naturligt av mikroorganismerna i grovtarmen. Andra, som vitamin A och E, måste tillföras via fodret.

Vid obalans i matsmältningen, stress, sjukdom eller kraftigt foderbyte kan produktionen av vissa vitaminer minska – och behovet av att tillföra dem öka.

Mineraler – byggstenar för kroppens funktioner

Mineraler är livsnödvändiga för en lång rad funktioner i kroppen. De behövs för bland annat skelettets uppbyggnad, nervsignalering, muskelfunktion, vätskebalans och ämnesomsättning.

De delas in i två huvudgrupper:

  • Makromineraler – t.ex. kalcium, fosfor, magnesium, kalium, natrium och svavel
  • Mikromineraler (spårämnen) – t.ex. koppar, selen, järn, zink, jod, kobolt, mangan och molybden

Balansen mellan olika mineraler är avgörande för att hästen ska kunna tillgodogöra sig dem på rätt sätt. I en foderstat räknar man både på mängden av varje mineral och på förhållandet mellan dem. Ett exempel är kalcium–fosfor-kvoten, som bör ligga mellan 1:2 och 1:8 beroende på hästens behov och livsfas.

Det är också viktigt att se på källan till mineralerna – vissa former tas upp bättre än andra. Organiska mineraler, så kallade kelaterade mineraler, är bundna till en aminosyra och kan därmed ha ett bättre upptag i kroppen jämfört med oorganiska former.

Vatten – det viktigaste näringsämnet

Vatten är absolut nödvändigt för hästens överlevnad och utgör cirka 60–70 % av kroppsvikten. Det behövs för alla kroppens funktioner – från matsmältning och temperaturreglering till transport av näringsämnen.

En häst i vila bör dricka minst 25 liter vatten per dygn, medan en häst i hårt arbete kan behöva det dubbla – eller mer. Behovet påverkas även av väder, foderstat (t.ex. hö vs hösilage), hull och allmäntillstånd.

Vattnet som erbjuds ska hålla . Många hästar är känsliga för smak och lukt, vilket kan påverka deras vilja att dricka – särskilt under transport eller i nya miljöer.

Vid resor är det därför klokt att ta med eget vatten eller vänja hästen vid att dricka vatten med mild smaksättning, som t.ex. betforvatten eller vatten med äppelcidervinäger.

Under kalla vintermånader är risken för vätskebrist extra hög, vilket kan öka risken för förstoppningskolik. Många hästar dricker mer om vattnet är ljummet eller uppvärmt, och det finns idag många praktiska lösningar för att hålla vattnet isfritt.

Antioxidanter – skydd för kroppens celler

Antioxidanter är en mycket stor grupp ämnen som skyddar kroppen från fria radikaler – instabila molekyler som bildas när syre bryts ner i kroppens naturliga processer. De fria radikalerna kan skada celler och vävnader om de blir för många.

Vid t.ex. stress, hård träning, sjukdom eller återhämtning ökar bildningen av fria radikaler, vilket i sin tur ökar behovet av antioxidanter. Kroppen kan tillverka vissa antioxidanter själv, men andra måste tillföras via fodret.

Exempel på viktiga antioxidanter:

  • Vitamin E – skyddar cellmembran och muskelfunktion
  • Vitamin C – vattenlöslig antioxidant som stödjer immunförsvar
  • Selen – fungerar tillsammans med E-vitamin
  • Växtbaserade ämnen – t.ex. gurkmeja och nypon

En foderstat som innehåller tillräckligt med antioxidanter är särskilt viktig för hästar i arbete, under omställningar eller vid ökade påfrestningar.

Aktiva ämnen i tillskott

Fodertillskott används för att ge riktat stöd vid specifika behov – till exempel vid hårt arbete, återhämtning, ledbelastning, magproblem eller stress. Många tillskott innehåller funktionella ingredienser som hästens kropp kan ha nytta av under vissa perioder.

De aktiva ämnena kan förekomma i ren form eller som en del av kombinationsprodukter. Här är några exempel på vanliga ämnen i Eclipse Biofarmabs produkter:

  • MSM – organiskt svavel som stödjer rörlighet och återhämtning
  • Glukosamin – komponent i brosk och ledvätska
  • Kondroitinsulfat – hjälper till att bevara ledens stötdämpande egenskaper
  • Hyaluronsyra – stödjer smörjning i leden
  • Loppfrö (psyllium) – binder sand och stödjer tarmfunktionen
  • Inulin – prebiotisk fiber för en balanserad tarmflora
  • Nypon – naturlig källa till vitamin C och galaktolipider
  • Gurkmeja – växtbaserad antioxidant

De flesta tillskott ges i mindre mängd och under begränsade perioder, beroende på behov. Det är viktigt att välja tillskott med dokumenterat innehåll och tydlig användningsanvisning.

  • Home
  • Fodrets byggstenar

Fodrets byggstenar

0

Get news and information first!